Andreas Herlicius (1520-1594)

Andreas föddes 1520 i staden Zeitz i Sachsen, Tyskland. Där var han verksam som rådsherre och kassör. Han var gift med Susanna Haneman (1535-1601). Tillsammans hade de sönerna Elias, David och Andreas. Elias blev kompositör och organist i Stralsund, David blev matematiker i Greifswald och Andreas kantor i Stralsund. Pappa Andreas dog 1594.

Om Susannas pappa

Susannas pappa hette Balthasar Haneman och var född alldeles i början av 1500-talet. Kanske till och med prick 1500. Han var borgmästare i staden Weiden som ligger i Sachsen, Tyskland.

Elias Herlitz (1566-1615)

Elias Herlitz föddes omkring 1566 i staden Zeitz och var en tysk organist, kompositör och författare. Han var son till rådsherren och kassören Andreas Herlitz och Susanna Haneman. Efter att ha gått i skolan i Zeitz började Elias studera vid universitetet i Leipzig 1582 och flyttade 1586 till universitetet i Greifswald.

Han gifte sig med Margareta Kleinsorgen (1570-1609) och tillsammans fick de sonen David. Från 1591 var Elias organist vid Sankt Nikolai kyrka i Stralsund där han arbetade fram till sin död den 6 februari 1615.

David Eliasson Herlicius (1590-1638)

David föddes omkring 1590 i Stralsund och var son till organisten Elias Andreasson Herlitz och Margareta Kleinsorgen. Han flyttade till Visby där han gifte sig med Gertrud Smitterlow (1610-1675). Hon var dotter till hamnfogden Jörgen Schmitterlow (1545-1620) och Gertrud Meijer i Öja. Tillsammans fick de sonen Elias (1630-1681). David arbetade som domkyrkoorganist i Visby församling och dog 1638. Efter Davids död gifter Gertrud om sig med fältskär Johan Lutteman.

Om släkten Schmiterlöw

Schmiterlöw är en gammal tysk patriciersläkt från Pommern och har flera alternativa stavningar på namnet. I Sverige introduceras ätten 1723 på Riddarhuset under nummer 1768. Ättemedlemmar i Tyskland skriver “von Schmiterlöw”. Släkten har tagit sitt namn från gården Scmiterlow i Krönnewitz Pommern.

Om Gertruds pappa Jörgen Schmitterlow (1545-1620)

Gertruds pappa hette Jürgen Schmitterlöw och var gift med Gertrud Meijer (dog 1651). Kring sekelskiftet 1600 var Jurgen Smiterlow hamnfogde i Burgsvik och ägare till flera gårdar i Vamlingbo socken på södra Gotland. Han var den störste jordägaren på Gotland vid den här tiden (kanske någonsin). En man med både pengar och makt som levde som han ville. Jürgen dör 75 år gammal den 3 april, 1620.

Så här skriver Kerstin Jonmyren i Sveriges släktforskarförbunds årsbok 2014: “Det här var en man som inte gjorde som alla andra. Hade vi haft kvällstidningar på den tiden hade det säkert blivit många “chock!”-artiklar om honom. Han gifte sig rikt, övergav sin hustru när han tröttnat på henne och levde ihop med en piga. Detta var förstås till stor förtret för prästerna som försökte tvinga in honom i äktenskapets fålla igen.”

Här kan du läsa mer om Jörgen.

---

Om Gertruds farfar Johannes Smiterlow (1518-1549)

Johannes Nikolausson Schmitterlou föddes i Stralsund cirka 1518. Hans föräldrar var borgmästare Nikolaus Smiterlow II och Gesa von Lübeck. Johannes dör ung redan 1549 och då har han tagit sig till Visby. Hans syskon var:

• Brigitte Hasert (1499)
• Nikolaus Nikolausson (1500)
• Dorothea Schwarz I
• Bertram I
• Barbara Nicolausdotter (1504)
• Katarina Nikolausdotter
• Georg/Jürgen (1521)

Här kan du läsa mer om Johannes.

---

Om Gertruds farfarsfar Nikolaus Smiterlow II (1463-1539)

Nikolaus II föddes cirka 1463 i Greifswald, Tyskland. Han var gift med Gesa Bertramsdotter von Lübeck. Nikolaus II blev borgmästare i Stralsund 1516, träffade Gustav Vasa, lyssnade på Martin Luther och dog 76 år gammal den 25 juli 1539 efter ett händelserikt liv.

Här kan du läsa mer om Nikolaus Smiterlow II.

---

Om Gertruds farfarsfarfar Nikolaus Smiterlow (1437-1486)

Nikolaus Smiterlow föddes 1437. Han var gift med Katharina Nikolausdotter Lotze (1441-1463). Hon dog tidigt bara 22 år gammal. Paret hann få två söner, Nikolaus II och Bartolomeus.

Nikolaus var borgmästare i Greifswald mellan 1480-1485 men blev inte särskilt gammal han heller. Han dör 1486 och är då 49 år.

Nikolaus pappa hette Dietrich Schmiterlow (ca 1400-1446) och hans farfar hette Hans G. Smyterlowe. Farfar Hans G. föddes ca 1360 eller något senare.

---

Om Gertruds farfarsfarmorsfar Nikolaus Lotze (1410-14xx)

Gertruds farfarsfarmorsfar Nikolaus Lotze föddes cirka 1410 i Greifswald, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland. Han var son till Nikolaus Lotze d.ä. (ca 1345-1406) och Geseke Westfal. Nikolaus d.y. var gift med Katharina Swulle och paret hade två döttrar, Katharina Nickolausdotter Lotze (1441-1463) och Wedego Lotze. Enligt vissa källor blir Nikolaus d.y. bara 47 år gammal och dör 1457. Andra källor anger att han levde en bit in på 1470-talet.

Mamma Gesekes föräldrar hette Nikolaus Westfal (dog 1383) och NN von Wampen.

---

Elias Herlitz Herlicius (1630-1681)

Elias var son till David Herlicius som flyttade till Gotland från Stralsund och var domkyrkoorganist i Visby församling. Elias tog över som pastor i Weskinde norr om Visby efter Hans Nilsson Lyngby. Han tog även över den tidigare pastorns änka, Anna Maren Jörgensdotter Lyngbyen (född ca 1630). Tillsammans fick de sönerna Hans och David. Pastor Elias dog den 23 mars 1681 och hustrun Maren dog 2 mars 1692.

Anna Marens barn i tidigare äktenskap

Maren hade i tidigare äktenskap med Hans fått barnen:

• Sara Hansdotter Lyngby
• Nils Hansen Lyngby
• Jörgen Hansen Lyngby;

Hans Eliasson Herlitz (1670-1730)

Hans Eliasson Herlitz var kyrkoherde i Fole. Han var gift med Märtha Brygger som föddes runt 1675 i Fole. Hans och Märtha fick dottern Gertrud Elisabet den 10 juni 1707. Hans dog den 29 januari 1730. Märtha dog ung någon gång innan 1716. Hans gifter då om sig med Eva Maria Johansdotter Herlitz f.Bozaeus (1690-1737).

Märtha Bryggers föräldrar och farfar

Märtha Bryggers föräldrar var Jöran och Elisabeth Brygger. Jörans far, alltså Märthas farfar, hette Hans Drewitz. Han kom från Tyskland och var verksam som slottsbryggare. Pappa Jöran dog den 8 december 1714 och mamma Elisabeth dog 1748.

Gertrud Elisabeth Herlitz (1707-okänt)

Gertrud föddes i Fole socken och gifte sig 1727 eller 1728 med Adam Pettersson Wiman. Adam var född 1698 i Slite på Gotlands norra kust. Han hade redan varit gift en gång 1725 med jungfru Catarina Holm från grannsocknen Boge men hon dog plötsligt den 14 juli samma år. Gertrud var alltså Adams andra fru och med henne fick han en son 1733 som döptes till Johan Petter. Adam arbetade som handlande i Slitehamn och dog den 20 mars 1734.

Adams föräldrar – Petter och Margareta

Adams föräldrar var Petter Wiman och Margareta Hartwick. Pappa Petter kom ursprungligen från Småland och anses vara stamfader för släkten Wiman på Gotland. I slutet av 1600-talet var han strandridare vid Klintehamn och senare vid Slitehamn i Othem. En strandridare var en slags tulltjänsteman. Petter och Margareta hade fem barn, två födda i Klinte, två i Visby och så Adam som föddes i Othem, Slite. Mamma Margareta dog i Gothem 8 november 1737.

Även Adams första fru Catarinas pappa var strandridare så förmodligen träffades Adam och Catarina genom sina föräldrar.

Johan Petter Wiman (1733-1779)

Johan Petter föddes på Klinte gård i Boge socken. Han arbetade som skeppare med burskap i Visby. Burskap innebar rätten att bo och verka inom en stad. Den 16 december 1762 gifte han sig med Maria Christina Becher. Maria var född i Visby den 26 maj 1740. Tillsammans fick de sex barn mellan 1764 och 1779. Fyra söner och två döttrar. Sönerna blev skeppare allihop och döttrarna gifte sig med en smedmästare och en lantbrukare. Den yngste i skaran var sonen Jöns som föddes 4 augusti 1779. Fler barn än så blev det inte för två månader senare den 14 oktober 1779 avled Johan Petter i staden Pillau i Tyskland. Antagligen var han där med ett av sina fartyg. Maria levde till 21 maj 1815. Historien fortsätter med sonen Johannes som föddes 1774.

Marias föräldrar – Jürgen och Anna Sophia (1712-1796)

Marias pappa hette Jürgen Becher och var född i Visby. Han var handlande eller bryggare. Kanske båda. Hans pappa hette Petter Becher. Marias mamma hette Anna Sophia Löök och var född 6 december 1712. Anna Sophia och Jürgen gifte sig 2 november 1738. Jürgen dog redan på 1740-talet och Anna Sophia gifte då om sig med bryggaren Johan Hindrikes Dahlman. Anna Sophia levde till den 7 december 1796 och blev 84 år.

Marias morföräldrar – Jöns Löök & Maria J. Kråmer (1686-1732)

Marias morfar hette Jöns Löök och var coopvardie skeppare, det innebar att han var kapten eller skeppare på ett segelfartyg för längre sjötransporter. Marias mormor hette Maria Jochumsdotter Kråmer. Hon var född den 1 juni 1686 och levde till 20 september 1732. Maria Jochumsdotter Kråmer och Jöns Löök gifte sig 13 mars 1712. Tillsammans fick de dottern Anna Sophia den 6 december 1712.

Marias mormors föräldrar – Jochum och Sofia

Maria Becher Wimans mormorsfar och Maria Jochumsdotter Kråmers pappa hette Jochum Kråmer och var borgare i Visby. Jochum gifte sig med Sophia Rasmusdotter 19 juli 1681 och dog 1 juni 1699. Sophia levde betydligt längre och dog 14 augusti 1738.

Johannes Wiman (1774-okänt)

Johannes Wiman var coopvardie skeppare och hade burskap i Visby. Han bodde på Hultungs i Bunge, nära Fårö, där han ägde en fjärdedel mantal mark. Det motsvarar med dagens mått knappt en hektar. Johannes var gift med Susanna Ingrid Olde som föddes i Lärbro socken 29 november 1774. Hennes föräldrar hette Matthias Olde och Magdalena Elisabeth Bacherus. Johannes och Susanna fick sonen Johan Matthias den 17 augusti 1802.

Johan Matthias Wiman (1802-1852)

Johan Matthias Wiman var född i Hangvar socken vid Gotlands norra kust. Han gifte sig med Anna Ulrica Svensdotter Westergren. Hon var född i Visby den 22 maj, 1804. Hennes föräldrar hette Anna Ulrika Bom och Sven Westergren. Pappa Sven var hattmakare.

Johan Matthias var sjötullvaktvmästare och paret fick fem barn tillsammans. Det tredje i skaran föddes den 12 januari 1838 och döptes till Emilia Fredrika. Johan Matthias dog 26 mars 1852 och Anna Ulrica dog någon gång mellan 1872 och 1877.

Emilia Fredrika Wiman (1838-1879)

Emilia Fredrika Wiman föddes den 12 januari 1838 i Kappelshamn, Hangvars socken på Gotland. Familjen flyttade 1839 till Visby för att bo hos hennes morföräldrar. Emilia Fredrika flyttade hemifrån 1855 och arbetade som “mamsell” hos flera familjer på Gotland, Roslagen och i Hudiksvall. Sommaren 1863 flyttade hon åter till Visby. Hon gifte sig med bryggaren Johan Petter Hagvall i Visby den 21 augusti 1864. Paret kom att lämna Gotland och drev efter en tid eget bryggeri i Västervik. Det fick sju barn varav det yngsta föddes 1877 och döptes till Arthur. Johan Petter dog 26 oktober 1878 och Emilia Fredrika dog kort därefter den 28 juni 1879.

Bryggaren Johan Petter Hagvall (1828-1878)

Emilia Fredrikas make Johan Petter Hagvall föddes den 13 oktober 1828 och växte upp på gården Hagvards i Follingbo. Han utbildade sig till folkskolelärare men kom att arbeta som ölbryggare på ett flertal bryggerier över hela Sverige. Johan Petter var intelligent, driftig och humoristisk. Han drev framgångsrikt eget bryggeri i Västervik mellan 1871 och 1878 då han hastigt insjuknade och dog.

Om Emilias bortgång i Hvad Nytt? den 11 juli 1879

Nedan har du en notis om Emilia Fredrika Hagwalls bortgång införd i tidningen Hvad Nytt? den 11 juli 1879. Texten om Emilia hittar du på de tre understa raderna.

Arthur Hagwall (1877-1976)

Arthur växte upp i olika fosterhem i Västervik eftersom båda föräldrarna dog när han var liten. Han gifte sig 1903 med Märtha Matilda Allvin som dog i TBC kort därefter. Arthur gifte senare om sig med Helma Falkengren men skiljde sig efter något år. Arthur fick fyra barn, två med Märtha och två med Helma. Han var kapten vid Skaraborgs regemente och arbetade även som gymnastiklärare. Arthur var både sträng och busig. Han gillade frimärken, fester och att hålla igång fysiskt. Hans första son Wilhelm föddes den 20 september 1904 och det är med honom historien fortsätter.

Wilhelm Hagwall (1904-1984)

Wilhelm växte upp med en ensamstående pappa. Han blev tidigt sjöofficer och avancerade till kommendörkapten. Han gifte sig med Inga den 1 januari 1929 och tillsammans fick de tre barn. Familjen bodde mest i Stockholm men periodvis även i Karlskrona. Wilhelm var snäll, sträng och temperamentsfull. Han tyckte om att fiska, berätta historier och var en skicklig hantverkare. Efter sin pension arbetade han 12 år som matematiklärare på Ahlströmska skolan i Stockholm. Historien fortsätter med mellanpojken Clas som föddes den 26 september 1933.

Clas Hagwall (1933-2023)

Clas växte upp i Stockholm och Karlskrona. Han studerade till lärare men kom att arbeta med reklam och marknadsföring. Clas gifte sig den 18 juni 1961 med Gunilla Jansson och tillsammans fick de tre barn. Äktenskapet höll i 19 år och paret separerade 1980. Clas var omtänksam, intelligent och reflekterande. En skicklig pianist som tyckte om att läsa, spela schack och äta god mat. De sista 20 åren levde han tillsammans med Maggie.