Carl Hagwall (1873-1941)
Carl Hagwall (1873-1941)

Carl Hagwall

Carl föddes i Västervik den 28 juli, 1873. Han tog realexamen vid Västerviks allmänna läroverk våren 1888 och gav sig direkt ut på sjön som femtonåring. Carl hamnade bland annat i Tyskland, Rio de Janeiro, Guadeloupe, Port Natal och New York. Ett och ett halvt år var han iväg innan han kom tillbaka till Sverige.

Tiden som agronom

Tiden efter arbetade Carl hos sin bror Pehr på hans gård i byn Skål i Värmland. 1891 började han läsa till agronom på Alnarps lantbruksinsititut. Han tog examen efter två år och köpte sen en gård i samma by som sin bror Pehr.

Den lilla byn Skål låg strax utanför Karlstad och bestod av sju hushåll som delade den odlingsbara marken. Carls gård hade en tredjedel av byn och Pehrs en något mindre del.

Det var också i Skål Carl träffade sin fru Anna Nilsson (1874-1943). De gifte sig den första juli 1897 och fick tillsammans tio barn. De fem första föddes i Skål, Brita (1898), Nils (1899), Dika (1900), Inez (1901) och Elsa (1902).

Strax efter Elsas födelse flyttade familjen från Skål och arrenderade gården Östanäs i Älvsbacka. Här föddes Rudolf (1904). Efter något år bytte de till gården Lersjön, även den i Älvsbacka. Här föddes dottern Maggie (1906).

Kungskogen

Sommaren 1906 fick Carl ett arrende på den stora gården Kungskogen i Lungsund. Familjen flyttar dit den 9 juni 1906. Kungskogen ägdes av kungen och var en av de största gårdarna i Sverige. På gården fanns 100 kor och 12 hästar. Sju “mjölkflickor” skötte om mjölkningen av korna och man tillverkade även grädde, smör och ost. Här föddes Bojan (1907) och Alcy (1910).

Carl, Anna och deras nio barn
Carl och Anna Hagwall med nio barn

Svåra vintrar

Det gick bra för Carl men en bit in på 1900 talet drabbades Värmland av några svåra vintrar. Carl och familjen bestämde sig då för att lämna Värmland och flytta till Stockholm. De bosatte sig i Hagalund och där föddes det yngsta barnet Sven-Olof (1920).

Stockholms Chaufförskola

Carl bytte nu helt bana och gick igenom en teknisk utbildning. Runt 1913 startar han en chaufförskola på Roslagsgatan 15. Den flyttade senare till Hälsingegatan 17. Den 16-årige sonen Nils var en av lärarna på skolan trots att han själv inte hade körkort.

Det gick inte så fort på den tiden. Enligt 1906 års förordning om automobiltrafik var hastighetsbegränsningen i tätbebyggt område 15 km/tim vid dagsljus och 10 km/tim vid mörker eller dimma.

Carls chaufförskola på Hälsingegatan 17, Stockholm
Carls chaufförskola på Hälsingegatan 17, Stockholm

Bilverkstad

Samtidigt med chaufförskolan drev Carl en bilverkstad. Att kunna både köra och reparera bilar ingick i utbildningen till chaufför. Det var nödvändigt att själv kunna göra enklare reparationer av sin bil. Under krigsåren var det få bilar som reparerades och då hyrde Carl ut verkstaden som lagerlokal för kålrötter. Efter några år upphörde chaufförskolan och Carl koncentrerade sig på verkstaden. 1936 överlät Carl verkstaden till äldste sonen Nils som hela tiden arbetat i verksamheten.

Carls bilverkstad
Carls bilverkstad på Hälsingegatan 17

Pension

Carl gick i pension 1933 när han var 60 år gammal. Familjen hade med åren flyttat från Hagalund i Solna till Rådmansgatan 65 (1925), Observatoriegatan 5 (1929) och Västmannagatan 28 (1934). 1936 köpte Carl och Annas barn en bostadsrättslägenhet på Jakobsbergsgatan 33 till sina föräldrar. Där bodde Carl och Anna resten av livet. Carl dog den 3 april 1941 och Anna den 15 maj 1943.

Mer om Anna Hagwall (född Nilsson)
Anna Hagwall (1874-1943)
Anna Hagwall (1874-1943)

Anna Hagwall Nilsson

Anna föddes den 29 april 1874. Hennes pappa hette Alfred Nilsson och var hemmansägare och kyrkvärd i Klingerud, Skåre, Grava socken, Värmland. Han var född den 30 maj 1845 i Grossbol, Grava, och dog 21 augusti 1907 i Grava. Annas mamma hette Anna Cajsa Larsdotter och var född 18 januari 1845 i Humletorp, Nor, Värmland. Anna Cajsa dog den 11 mars 1904 i Klingerud, Grava. Anna själv gifte sig med Carl Hagwall 1897 och fick tio barn. Hon dog den 15 maj 1943.

Sven-Olof, yngsta sonen berättar

Anna Hagwall i slutet av 1800-talet
Anna Hagwall i slutet av 1800-talet

Mamma hade en egenhet, man har väl rättighet till det när man har sju döttrar. När hon till exempel ville tala med Bojan, ropade hon: ‘Brita, Inez, Elsa, Maggie, Bojan!’. Det var lustigt att se de spända ansiktena på de systrar som inte ännu ropats upp och de lugna ansiktena på de som gåtts förbi.

Att tänka sig att ha tio barn utan någon som helst hjälp från stat eller kommun. Det var 1800-talets stil.

Nisse ville väl inte gå i skolan. Brita gick bara folkskolan men tog igen senare som framgår av berättelsen om henne. Alla de övriga systrarna gick flickskolor och studerade därefter i specialskolor för vissa yrken. Till och med Dika fick lära sig läsa och tala.

Föräldrarna insåg att skolan var viktig. Men det kostade pengar. Rudolf avbröt till exempel ett år vid tekniska högskolan och arbetade i verkstaden för att pappa inte hade råd.

Mer om barnen Brita, Nils, Dika, Inez och Elsa

Brita Kajsa

Brita Hagwall (1898-1984)
Brita Hagwall (1898-1984)

Brita föddes i Skål, Alster 2 maj 1898. Hon gick folkskolan och när familjen kom till Stockholm blev hon telefonist. Till en början lärde hon sig att koppla samtal inom Stockholm men snart placerades hon vid Sverigebordet och förmedlade samtal till hela landet.

Hon var mycket språkintresserad och lärde sig med tiden tala obehindrat på engelska, tyska och franska. Hon fick då arbeta på Utlandsbordet med samtal till och från dessa länder.

Brodern Rudolfs sondotter Hedvig berättar: “Jag var så stolt när jag var liten över att min farfars systrar talade en massa språk och åkte utomlands så mycket fast de var så gamla.”

Brita bodde tillsammans med sina föräldrar så länge de levde och bodde sen kvar i lägenheten på Jakobsbergsgatan tills den försvann 1967 i samband med ombyggnaden av Norrmalm. Då flyttade hon tillsammans med systern Maggie till St Eriksgatan 116 där hon bodde resten av livet. Hon dog 15 augusti 1984 i Stockholm.

Nils Artur Harry

Nils Hagwall (1899-1968)
Nils Hagwall (1899-1968)

Nils föddes 3 september 1899 i Skål, Alster. Han gifte sig med Karin Gunhild Margareta (Greta) Andrén, född 11 augusti 1900. Tillsammans fick de två barn, Maj (1918) och Gunnar (1922).

Nils Hagwall (1899-1968)
Nils Hagwall (1899-1968)

Gretas pappa var Hjalmar Herbert Wilhelm Andrén (1861-1937) från Stockholm. Gretas mamma hette Elin Maria Teresia Johansson (1872-1951) och kom från Skultuna.

Nils var en stor tillgång när pappa Carl startade chaufförskola med verkstad i Stockholm under första världskriget. Han blev snart känd som en god bilmontör och en skicklig mekaniker bland kunderna.

Redan i 16-årsåldern, innan han själv hade körkort, körde Nils eleverna till polisen för att de skulle få sina körkort utfärdade. Nils var så känd av poliserna att de inte tänkte på att han inte hade körkort själv.

Nils tog över pappa Carls bilverkstad när han gick i pension 1936. Han dog den 3 oktober 1968 i Stockholm. Greta dog den 1 juli 1990 i Bromma.

Anna Emilia Fredrika (Dika)

Carls dotter, Dika Hagwall (1900-1948)
Carls dotter Dika Hagwall (1900-1948)

Dika föddes 14 september 1900 i Skål, Alster. Hon var döv vid födseln och fick som ung gå i dövstumskola i Örebro. Hon lärde sig läsa på läppar och så småningom att tala.

Dika bodde med sina systrar Brita och Maggie hos föräldrarna på Jakobsbergsgatan 33 där hon arbetade hos sin mamma. Hon drabbades av cancer och dog 7 februari 1948 vid 47 års ålder.

Inez Maria

Inez Jennes Hagwall (1901-1989)
Inez Jennes Hagwall (1901-1989)

Inez föddes den 14 oktober 1901 i Skål, Alster. Hon utbildade sig till skolkökslärarinna och arbetade i trakterna kring Kalmar som lärarinna i matlagning och osthantering. Där mötte hon också sin man bankkamrer Sture Jennes. De gifte sig den 18 november 1943 i Ringarums kyrka.

Sture Jennes föddes 22 mars 1891 i Figeholm, Misterhult. Hans föräldrar var grosshandlaren Karl Efraim Jennes (1861-1931) och Maria Charlotta Hasselgren (1864-1933).

Inez och Sture fick inga barn men ryktet säger att Inez kunde laga verkligt fin mat när det gällde. Sture dog 5 november 1961. Inez dog i Figeholm den 8 mars 1989.

Elsa Dagmar Eufrosyne

Elsa Campbell Hagwall (1902-89)
Elsa Campbell Hagwall (1902-89)

Elsa föddes på nyårsafton 1902 i Skål, Alster. Hon utbildade sig till folkskolelärarinna och arbetade i Akebäck på Gotland från hösten 1925.

Elsa gifte sig 5 maj 1935 i Stockholm med Sigurd Emil Campbell. Sigurd var född den 30 november 1884 i Linköping och arbetade som distriktslantmätare i Gotlands norra distrikt.

Elsa och Sigurd hade ett adoptivbarn som hette Karin Catharina Angelica Campbell. Hon var född den 30 maj 1940 i Mora. Sigurd levde till den 2 januari 1957 och Elsa till 20 november 1989 i Uppsala.

Mer om barnen Rudolf, Maggie, Bojan, Alcy och Sven Olof

Carl Rudolf

Rudolf Hagwall (1904-2000)
Rudolf Hagwall (1904-2000)

Rudolf föddes den 29 september 1904 i Östanås, Älvsback. Han var tio år när familjen flyttade till Stockholm.

Rudolf tog studenten i Östra Real 1923 och blev civilingenjör i skeppsbyggnad vid KTH 1930. Efter studierna arbetade han som konstruktör vid Finnboda Varf och Ekensbergs varv i Stockholm. Mellan 1933 och 1940 var han vid tullens kustbevakningsinspektion.

Greta Hagwall Bohman (1905-2000)
Greta Hagwall Bohman (1905-2000

Vid den här tiden träffar Rudolf även sin Greta. De gifte sig i Sundbybergs kyrka den 28 juli 1934. Anna Margareta (Greta) Bohman var född i Bromma den 22 november 1905. Hennes pappa var Emil Bohman (1872-1946) och mamma hette Anna Dahl (1879-1961). Tillsammans fick Rudolf och Greta två barn, Magnus (1937) och Håkan (1941-2020).

1940 började Rudolf arbeta vid Marinförvaltningen och 1943 fick han jobb vid Lotsstyrelsen. Där var han förste fyringenjör för fartygs- och maskinärenden. Han blev sen byrådirektör på det nyligen startade Sjöfartsverket. Rudolf pensionerades 1970.

Rudolf var mycket konstintresserad och var med och bildade Sundbybergs Allmänna Konstförening 1950. Han tillhörde styrelsen i flera decennier. Rudolf dog den 23 oktober 2000. Greta dog bara två veckor senare den den 7 november 2000. De fick ett mycket långt liv tillsammans.

Maggie Ingeborg

Maggie Hagwall 1941
Maggie Hagwall (1906-1989)

Maggie föddes den 5 januari 1906 i Lersjön, Älvsbacka. Hon var utbildad tullkontorist och bodde med sin äldre syster Brita i föräldrarnas lägenhet på Jakobsbergsgatan 33. I samband med ombyggnaden av Norrmalm flyttade de 1967 till St Eriksgatan 116 där de bodde resten av livet. Maggie dog 27 juni 1989 i Stockholm.

Valborg (Bojan) Ingegerd Ottonie

Bojan Dessle Hagwall (1907-1958)
Bojan Dessle Hagwall (1907-1958)

Bojan föddes den 19 september 1907 i Kungskogen, Lungsund. Hon blev tullkontorist liksom sin syster Maggie. Bojan gifte sig 3 oktober 1935 i Stockholm med ingenjören Sven Johan Dessle (1905-1996). De fick två barn, Johan (1938) och Ylva (1941). Bojan dog 9 februari 1958 i Enskede.

Tyra Alcyone (Alcy)

Alcy Seeberg Hagwall (1910-1976)
Alcy Seeberg Hagwall (1910-1976)

Alcy föddes den första mars 1910 i Kungskogen, Lundsund. Hon utbildade sig till kartriterska och gifte sig i Danmark den 6 januari 1938 med veterinären Antoni Johannes Seeberg (1900-1983).

Antonis pappa var godsägare Jens Peter Seeberg (1863-1957) och hans mamma hette Anna Cathrine Magdalene Overbeck (1872-1957).

Alcy och Antoni bosatte sig i Hornslet, Danmark. De fick tre barn, Ole (1940), Agnete (1947) och Jens (1949-2008). Alcy dog den 8 december 1976 och Antoni dog 1983.

Sven-Olof

Sven Olof Hagwall (1920-2004)
Sven-Olof Hagwall (1920-2004)

Sven-Olof föddes i Stockholm den 29 september 1920. Han utbildade sig till sjöofficer och var örlogskapten i svenska flottan. Sven-Olof var gift tre gånger. Första gången med Birgit Elsie Maria Palmegård (1920-1997). De gifte sig i Skeppsholmskyrkan i Stockholm den 24 oktober 1943. Tillsammans fick de sonen Anders 1945.

Andra gången gifte sig Sven-Olof med Britta Nancy Elisabet Fredlund, född 3 mars 1921. De fick sonen Peter 1956.

Tredje gången gifte han sig med Louise Chichportich, född den 10 januari 1925 i Constantine, Algeriet.

De sista åren bodde Sven-Olof i Le Castellet i Frankrike där han tillslut dog på sin födelsedag den 29 september 2004. Han blev 84 år.

Från skolpojke till Örlogskapten – Sven-Olof ser tillbaka på ett långt liv

Att växa upp på 1920- och 30-talet

Sven Olof i hatt
Sven-Olof i hatt (1920-2004)

Man trodde tydligen inte på folkskolan, då man som femåring satte mig i Ateneum för flickor och efter ett år i Carlssons skola (som nuvarande kungen senare gick i) på Östermalm.

Efter två år kom jag som 9-åring in i Vasa Real. Första året gick dåligt – jag fick läsa upp matematik och tyska… der, die, das …, vilket jag dock klarade.

Jag hade nedsatt terminsavgift från 800 kr till 50 kr. Pappa hade så liten inkomst. Men för nedsättning fick man inte ha underbetyg! Rektorn sade detta till pappa, och jag stod intill och hörde det. Pappa sade aldrig något om detta, men för mig var det en stor och ständig tyngd.

Emellertid klarade jag alla de sex klasserna under hårt pluggande. Jag ansåg B+ som ett klart överbetyg! Till sist klarade jag realexamen ganska bra 1935 som 15-åring.

Betyget räckte inte till att komma in i Norra Real eller Östra Real (där Rudolf tagit studenten) men väl till ‘Högre Allmänna Läroverket å Kungsholmen’. Där tog jag studenten med tillräckliga betyg för att bli kadett på Sjökrigsskolan 1938, därtill rådd av kusin Wille Hagwall. Skolor och högskolor i försvaret var ju gratis med lön etc.

Jag var med om – och sjöng vid – min brorson Magnus’ studentexamen. Och fick en chock när jag läste betygen! Han tyckte ett av ämnena var dåligt – ‘bara litet a’. I mitt betyg ingick inga små a, men ett stort A – i gymnastik.

Som barn fick jag aldrig pengar. I 6-årsåldern spelade jag kula och vann motståndarens kulor, varefter han köpte dem tillbaka, varvid jag kunde köpa en lång och smal karamellpinne. I övrigt var jag aldrig i behov av pengar.

Sommaren 1930 – Stockholms-utställningens år – fick jag ett inträdeskort á 5 kronor av pappa. Man tog spårvagnen ditut – det kostade inget. När biljettkonduktören kom, stod man redan färdig att hoppa av… Genom att låtsas att ett par var mina föräldrar kom jag gratis in på nästan alla utställningens evenemang.

Vid hemkomsten stod en bit från vårt hus en ‘varmkorvförsäljare’. Han gillade mig tydligen – jag brukade stanna och prata och skoja med honom. Han gav mig alltid en varm korv med senap.

Några år senare lärde jag känna en man som skötte filmapparaten i en biograf på Drottninggatan. Hos honom såg jag två filmer i veckan. Senare under skoltiden behövde man ju praktiskt taget inga pengar.

När jag var 12 år och klarat skolan köpte pappa en cykel – ‘Världens skönaste’ etc. Det var ett av mina lyckligaste ögonblick. Om någon idag skulle ge mig en Rolls Royce skulle jag inte bli hälften så glad.

Jag har skrivit allt detta för att visa vilken skillnad det var mellan förr och nu.

Le Castellet 28 februari 2002 (82 år gammal)

Sven Olof Hagwall

Carls storasyster Dika skriver brev till Emil

Genom Carls storasyster Dika och hennes brev till sin bror Emil får vi några glimtar från tiden när Carl bosatte sig i Stockholm.

12 mars 1914 – Bråttom med bilarna

Vår granne på herrgården, Odén, var med på Bondetåget, så han hälsade på Carl på bilverksta´n, men fick ej tala många ord med honom, han hade hiskeligt bråttom med ett par bilar, som skulle vara i ordning till den där vintertävlingen. Ja, måtte det bara gå framåt för honom, så att han fortfarande kan ha sin verksamhet där.

21 september 1914 – Det går bra för Carl

Carls ha de mycket bra. Thérèse har varit hos dem, och hade ofantligt trevligt, skrev hon. Han har nu låtit inleda telefon till hemmet. I somras sände han Arthur 100 Kr. i ränta och jag fick på min födelsedag av honom ett sidenblustyg, så nog tror jag affären går framåt, som väl är. Han är så nöjd och belåten, är glad, att han ej har lantbruk längre.

Mer om Carls syskon

Om du vill veta mer om Carls syskon ska du gå till menyn “Johan Petter” i sidfoten. Det är Carls pappa och i undermenyn listas Carl och alla hans syskon.