Martin och Ester Borgstedt
Jakob Martin Borgstedt föddes 30 september 1860 i Hallingeberg, Småland. Han tog studenten i Jönköping 1879 och läste sen till arkitekt mellan 1880–1884 vid Tekniska högskolan i Stockholm. Efter studierna jobbade han på ett arkitektkontor i Stockholm fram till 1887.
Han får då ett stipendium för att praktisera utomlands och reser till USA. Där arbetade han som arkitekt i New York 1887–1888 och i San Francisco 1888–1890. Han får jobb på den då välkända arkitektfirman George P Post i New York och stannar ytterligare två år.
När han kom tillbaka till Stockholm 1893 blev han assistent i arkitektur vid Tekniska högskolan. Där var han fram till 1896. Han var även redaktör för Teknisk Tidskrifts avdelning för byggnadskonst från 1894.
1896-1899 driver Martin egen verksamhet som arkitekt. Han gör ritningar till sparbankshuset i Mariestad, riksbankshusen i Gävle, Halmstad, Kristianstad, Nyköping och Uppsala.
Martin och Ester träffas
Under den här tiden träffar han även sin blivande fru Ester, som kallades för Essan. Ester var född 8 juni 1870 och dotter till plåtslagaren Johan Alfred Dahlberg och Augusta Fredrika Hallbom. De gifter sig den 25 maj 1897. Efter bröllopet flyttar Ester in hos Martin på Brahegatan 5 och den 2 mars 1898 föds sonen Sten.
Konstindustriell designer
Martin Borgstedt var även framstående som industriell designer. I början av 1900-talet drev han en egen ritbyrå med tillhörande affär på adressen Rosenbad 2. Han ritade och lät tillverka konstindustriella metallarbeten med fokus på belysningsarmatur. Mellan 1902 och 1905 var han även verkställande direktör på Förenade Konstgjuterier.
Martin och Oscar II
På baksidan av bilden står:
Far är den tredje från höger. Detta foto togs 1904 på gården till Förenade Konstgjuterierna där far var Verkst. direktör och teckstilkonstnär. Skulpturen är beställd till slottet och som jag tror utförd av Börjeson. Personerna: Kung Oscar II, Anckarcrona, i mitten far och en av de andra, dåvarande konstgjutare Bergman.
Tillfaller efter min död, lilla Etty, med vilkor att hon låter den absolut gå till Inga eller en av barnen Hagwall efter hennes bortgång.
Denna min önskan vet jag att respekteras av min lilla Etty.
Stockholm d. 8:e Mars 195….
1906 flyttar familjen till Odengatan 104. Ett ståtligt hus som Martin själv ritat. De bor på fjärde våningen och här föds dottern Etty 1907.
Familjen flyttar 1908 ut till villastaden Tunalund i Huddinge, ett nybyggt och populärt område som fått direkt tågförbindelse med Stockholm. Här föds dottern Inga 1909.
Martin går i konkurs
Den 10 juni 1909 går Martin i konkurs. En nedåtgående konjunktur och ett antal strejker leder till att flera fastigheter inte kan byggas klart. Martin kan därför inte betala sina lån och begär sig själv i konkurs.
Efter fem år i Huddinge flyttar familjen tillbaka i Stockholm och bosätter sig på Karlaplan 6. Två år senare dör Martin i en hjärtförlamning den 2 maj 1915.
Livet efter Martin
Ester är nu 45 år och änka med tre minderåriga barn, Inga 6, Etty 8 och Sten 17 år. Martin lämnade endast skulder efter sig. De avskrivs enligt lag men Ester och barnen måste ändå anpassa sig och flytta till en mindre bostad på Östermalmsgatan 19. Efter drygt ett år lyckas hon via en svåger få en större våning på sex rum och kök som ligger på Sturegatan 60.
Där bodde familjen i tio år och Ester hade möjlighet att hyra ut rum för att dryga ut inkomsterna. Perioden blir betydelsefull inte minst för Inga som bodde där mellan 7 och 16 års ålder. Det är också i den här lägenheten som Inga 1923 möter sin blivande man, sjökadetten Wilhelm Hagwall, för första gången.
Ester arrangerade en dag en fest för inackorderade gäster och deras vänner. Wilhelm Hagwall är en av de inbjudna kadetterna. Wilhelm är 19 år och Inga bara 14 men sex år senare 1929 var de gifta.
Barnen flyttar ut
Efter att Inga och Wilhelm gift sig har alla Esters barn lämnat hemmet. Inga och Wille flyttade till Karlskrona. Etty flyttade till USA och gifte sig med ingenjören Gustaf Sköldemark i Detroit. Sten var redan utflugen sen länge.
De sista tjugo åren bor Ester själv i en pyttliten etta på Wittstocksgatan 8 i närheten av Karlaplan. Ester dör 1956.
Mer om Sten
Sten Borgstedt
Sten Torvald Borgstedt föddes i Stockholm 2 mars 1898. Han gick i Östra Real och arbetade därefter som fondförvaltare. Efter en resa i USA och Latinamerika började han arbeta hos resebyrån Nyman & Schulz.
Sten gifte sig 1934 med Märta Lundberg (född 15 oktober 1899). Hennes föräldrar var J.A Lundberg (1871-1931) och Hanna Andersdotter Lans (1870-1946). Märta var anställd som sekreterare hos järnhandelsfirman Axel Sifvert AB fram till sin pension 1964. Sten dog 31 mars 1957. Paret fick inga barn.
(Källa: Släkten Borgstedt av Tage Borgstedt)
Om Etty och Gus
Etty och Gus Sköldemark
Etty Elisabeth Borgstedt föddes i Stockholm 16 september 1907. Hon gifte sig i New York den första juli 1929 med ingenjören Gustaf Adolf (Gus) Sköldemark.
Gus var född i Liverpool 4 oktober 1901. Hans pappa hette även han Gustaf Adolf Sköldemark (1871-1943) och var avdelningschef vid Svenska Amerikalinjens kontor i Stockholm. Hans mor hette Signe Elisabeth Petterson (1875-1955).
Gus arbetade i drygt 40 år som konstruktionsingenjör vid General Motors Overseas Operations i Detroit, Michigan. Äktenskapet mellan Gus och Etty var barnlöst.
(Källa: Släkten Borgstedt av Tage Borgstedt)
Två bostadshus som Martin ritat
Två bostadshus Martin ritat
Martin ritade inte bara banker utan även bostadshus. Här nedan ser vi bilder från Odengatan 104 och Tomtebogatan 29 i Stockholm. Klicka på bilderna för att förstora.
Martin Borgstedts dödsruna i Teknisk Tidskrift 29 maj, 1915
Martin Borgstedt
Den 2 maj i år afled i sitt hem i Stockholm arkitekten Jakob Martin Borgstedt. Den närmaste dödsorsaken var hjärtförlamning, som oväntadt hastigt ändade en växlingsrik och arbetsfylld lefnadsbana.
Borgstedt var född 1860 i Hallingeberg i Småland och fick efter afslutade skolstudier sin yrkesutbildning i Tekniska Högskolan i Stockholm, från hvars fackskola för arkitektur han utexaminerades år 1884.
Efter några års praktik på olika arkitektkontor i Stockholm for han 1886 till Förenta Staterna, där han först arbetade inom sitt fack i Newark, N.J., och 1888 vann anställning hos den stora arkitektfirman George P. Post i New York, där han stannade till 1892. Under sin New Yorkstid var B. en af de mera aktiva ledamöterna i American Society of Swedish Engineers, i hvilken förening han fungerade såsom ”president” 1890-91.
År 1892 flyttade B. till San Francisco, där han hade ett eget arkitektkontor och ritade villor åt en del större byggnadsentreprenadfirmor. Emellertid lämnade han redan efter ett år det stora landet i Västern och återvände till hemlandet.
I Sverige fann hans förmåga så godt som omedelbar användning. Han blef 1893 assistent åt professor I. G. Clason vid Tekniska Högskolan, en lärarebefattning, som han upprätthöll till 1896. Samtidigt fästes han vid Teknisk Tidskrifts redaktion, inom hvilken han dels arbetade som arkitektredaktör inom Afdelningen för Byggnadskonst åren 1893-1900, till dess uppdelning skedde i Afdelningarna för Arkitektur och Dekorativ Konst samt för Väg- och Vattenbyggnadskonst, dels bestred befattningen som tidskriftens hufvudredaktör och redaktör för Allmänna Afdelningen 1894-1901.
Enligt då gällande organisation förenade han sin ställning i tidskriften med sekreterareskapet inom föreningens styrelse. Jämsides härmed bedref han egen arkitektverksamhet och uppgjorde sålunda bl.a. ritningen till nybyggnader för riksbankens afdelningskontor i Gäfle, Mariestad, Uppsala och Halmstad.
Han hyste ett livligt intresse för konstindustrien och uppträdde på detta område som en talangfull mönsterritare särskildt för metallarmatur, byggnadsbeslag och dylika produkter. Sedan han 1901 lämnat Teknologföreningens tjänst, sysselsatte han sig först med ledningen af några affärsföretag inom konstgjuteri- och belysningsarmaturbranscherna samt sedan dessa upphört med egen arkitekt- och affärsverksamhet, hvarunder han uppförde åtskilliga hyreshus på Norrmalm och i Vasastaden.
God stilist medarbetade han på senare år ofta i hufvudstadspressen, där man i aktuella byggnads- och stadsplanefrågor ofta såg inlägg och förslag, härrörande från hans penna.
Borgstedt var en man af själfständig och energisk karaktär, som från sina ungdomsår i Amerika behöll en god del ”go ahead” i sitt arbete och uppträdande. Bland de mera bemärkta tilldragelserna inom föreningslifvet under hans sekretariat må här blott erinras om 1897 års Teknikermöte under Stockholmsutställningen samt den stora stadgeändringsstridens inledande med 1898-99 års förslag om föreningens omorganisation till ”Svenska Ingenjör- och Arkitektföreningen” i samband med Andra sektionens upphörande och Första sektionens ombildning till en elevkår vid Tekniska Högskolan.
Såsom redaktör för Teknisk Tidskrift inledde Borgstedt en ny aera i tidskriftens tillvaro. Det torde nämligen ha varit B. som först mera målmedvetet anlade ekonomiska affärssynpunkter på driften av Teknisk Tidskrift. Han insåg till fullo Teknisk Tidskrifts möjligheter som annonsorgan och bidrog väsentligt till grundläggandet af den organisation af tidskriftens annonsväsende, som sedan utvecklat sig till en så betydelsefull faktor i tidskriftens och föreningens ekonomi. Borgstedts insats i tidskriftens utveckling blef därför af verkligt bestående värde för Svenska Teknologföreningen.
G. Holmberger