Niels Lauritzen Wallensis Gardeus
Niels föddes 1584 i Wall (Vall) ungefär femton kilometer söder om Visby. Hans pappa hette Lauritz Jensen och var präst i Wall. Niels farfar hette Johannes Wallenius och var präst även han. Niels växte upp när Gotland var under danskt styre. Det skulle komma att tillhöra Sverige först 1645 i och med freden i Brömsebro. Troligen hade Niels en ganska sträng och tuff uppväxt. Pappa Lauritz hade rykte om sig att vara ond och illasinnad.
Niels bana var utstakad till att bli präst. Han prästvigdes 1608 och fick en tjänst som adjunkt i Garda församling. Samma år gifte han sig med Anna Povelsdotter som var dotter till församlingens präst Påvel Nielsen (1536-1620). När Påvel gick bort tog Niels över efter sin svärfar och från 1621 till 1661 var han verksam som präst i både Garda och Ethelhem. Anna och Niels fick tillsammans nio barn.
- Appolonia (född 1610), gift med Hans Oxwnwaldt, präst i Sanda.
- Maren Maria (född 1612).
- Elisabeth (född 1614), gift med Holger Christensen, präst i Dalhem.
- Ett barn (född 1616).
- Margaretha (1618-1694), gift med Christen Christensson, präst i Öja.
- Lars Neogard Gardeus Nicolai (1620-1673), präst i Östergarn.
- Ett barn.
- Bodilla (född 1626), gift med Betel Norby, präst i Klinte.
- Anne (1628-1708), gift med N Judichaerus präst, i Vamlingbo.
Anna Povelsdotter dör den 16 augusti 1630. Niels gifter då om sig med Elisabeth Jönsdotter och med henne får han ytterligare tolv barn.
- Ett barn (född ca 1631).
- Jöns Gardeus Nilsson (1633-1681).
- Magdalena Gardeus Nilsdotter (född ca 1635).
- Ingrid (1639-1696).
- Per (1641-1657).
- En dotter, Gardea Nilsdotter (född 1643).
- Judith (1644-1694).
- Gardeus Nilsson (född 1646).
- Christina (1647-1723).
- Paul (född ca 1648).
Karl X Gustav på besök
Niels var svensk riksdagsman mellan 1647 och 1650. Det bidrog till att Niels fick vara värd när Karl Gustav Pfalz-Zweibrücken kom till Gotland för att jaga 1652. Karl var en adelsman med stort inflytande vid hovet i Stockholm. Två år senare skulle han utses till kung över Sverige av drottning Kristina och då kallas Karl X Gustav. Niels Gardeus tog emot fursten genom att prydligt rada upp tio av sina barn vid entrén till prästgården, fem på var sida om vägen.
Så här skriver prästen Emil Hagwall (1871-1957) i sina anteckningar till bilden: ”Det var framför denna portal som Gardeus ställde upp en del av sina barn vid Carl X Gustafs besök på ön. Kungen, som själv var en stor horbock – han tycks ha specialiserat sig på prästdöttrar på Öland – var mycket förtjust.”
Niels följde även med fursten på jakten i När. Det berättas att Niels skjutsade den blivande kungen i sin egen vagn och under resan blev de så goda vänner att Niels fick skattebefrielse för sig själv och sina efterkommande på gården Hägulls (Hägulds). Han hade fått gården av drottning Kristina två år tidigare (enligt donationsbrev, Stockholm den 31 oktober 1650).
Superintendent ett kort tag
Den 7 mars 1656 blev han vald till superintendent över Gotland av stiftets prästerskap och av borgmästare och råd i Visby. Denna post fick han däremot bara behålla ett knappt år. Den svenska regeringen tillsatte istället en herre som hette Brodinus den 31 januari 1657. Niels kallade sig efter det för vice superintendent.
En betrodd man
Niels Gardeus hade ett gott rykte, betydligt bättre än sin illasinnade far. Han var en betrodd man men var samtidigt också slug, som när han drog nytta av Karl X besök för att få skattefrihet. Med hjälp av sin auktoritet och sitt goda namn lyckades Niels placera sina söner och svärsöner på attraktiva pastorat runt om på ön. En gång gick han lite väl långt och det blev en konflikt runt kyrkoherdetjänsten i Öja som han gett till en av sina svärsöner. Tillsättningen ogiltigförklarades och svärsonen fick avgå i maj 1657 efter bara några månader i tjänsten.
Niels Gardeus dog den 8 januari 1661. Han var då 77 år gammal och hade varit präst i Garda i 53 år. Hans ättlingar skulle fortsätta vara präster i Garda under lång tid. Den sista i ätten var Johannes Gardell (1731-1806). Efter honom slutar den långa kedja av kyrkoherdar som startade med Niels Gardeus och varade i nästan 200 år.
I Garda kyrka hänger ett stort epitafium (minnestavla) med kyrkoherden Niels, hans båda fruar och alla deras tjugoen barn.
Arvet efter Niels
Niels hade tillsammans med sina två fruar totalt tjugoen barn. Av dessa nådde fjorton vuxen ålder. Barnen tog efternamnen Gardeus och Neogard. Niels ättlingar dominerade den gotländska medelklassen under slutet av 1600-talet, 1700-talet och början av 1800-talet. De gifte in sig i flera av de stora prästsläkterna och även i de stora kalkdynastierna på Gotland.
Hur är familjen Hagwall släkt med Niels Gardeus?
Hur är familjen Hagwall släkt med Niels Gardeus?
Släkten Hagwall tillhör varken någon prästsläkt eller kalkdynasti men på något sätt har vi ändå lyckats nästla oss in. Att vi ens vet om att vi är släkt med Niels beror på min farfars farbror Emil Hagwall (1871-1957). Han var både präst och släktforskare och följde alla tänkbara spår efter präster i släkten. Via hans anteckningar och med kompletterade information från sajterna Genvägar och Geni har jag lyckats få till den här sidan.
För att förtydliga vår koppling till Niels har jag satt ihop en tidslinje som går från hans farfar Johannes Wallensis, född i början av 1500-talet, fram till Emil Hagwall (1871-1957).
152x
Johannes
–
Johannes Wallenius (född i början av 1500-talet)
Johannes var präst i orten Wall på Gotland. Den ligger ungefär 15 kilometer söder om Visby. På den här tiden är Gotland under danskt styre. Johannes är far till Lauritz Wallenius (ca 1550-1593).
155x
Lauritz
–
Lauritz Wallenius (ca 1550-1593)
Laurentius Johannidos Vallensis var son till Johannes, gift med Anna och enligt rykten en mycket ondsint man med dåliga seder. Han var präst i tre församlingar, Wall, Hauggrän och Atlingbo och verkar generellt varit falsk, lat och illa omtyckt. Trots allt fick han ändå två söner, Niels och Johannes.
1584
Niels
–
Niels Lauritzen Wallensis Gardeus (1584-1661)
Niels växte upp i Wall med sin ökända pappa Lauritz. Niels prästvigs och blir adjunkt i Garda 1608. Samma år gifte han sig med Anna Påvelsdotter och tillsammans fick de nio barn. Anna dog 1630 så Niels gifte sig en andra gång med Elisabeth Jönsdotter och fick ytterligare 12 barn. Han var utöver präst i Garda och Ethelhem även kyrkoherde, riksdagsman, superintendent och kompis med kungen. Niels dog 8 januari 1661.
Vår tidslinje fortsätter med tredje barnet i den andra skaran. Hon hette Magdalena Gardeus Nilsdotter och föddes ca 1635.
1635
Magdalena
–
Magdalena Nilsdotter Gardea (född 1635)
Magdalena var gift med Johannes Hans Christiani (1623-1697). Han föddes på prästgården i Öja. Johannes var kyrkoherde i Andre och Hejnum och paret bodde på prästgården i Hejnum. Tillsammans fick de åtminstone två döttrar. Judith (1664-1732) och Anna Maria (1675-1734). Vi fortsätter vår resa med Judith.
1664
Judith
–
Judith Hansdotter Christensen (1664-1732)
Judith var gift med kyrkoherde Jörgen Larson Bachér. Han föddes i Visby 14 juni 1661 och dog i Follingbo den 4 maj 1718. Tillsamans fick de fyra barn, Lars, Georg, Magdalena och Johan. Sonen Johan blev rådman och det är med honom vi fortsätter vår vandring.
1700
Johan
–
Rådman Johan Bacher (1700-1754)
Rådman Johan föddes i Follingbo någon gång runt 1700 och dog i Visby den 28 juli 1754. Den 16 juli 1734 fick han en dotter som döptes till Magdalena och det är med henne vi fortsätter.
1734
Magdalena
–
Magdalena Johansdotter Bacher (1734-1784)
Magdalena föddes i Visby den 16 juli 1734. Hon gifte sig med Mattias Larsson Olde. Tillsammans fick de åtta barn, Maja, Lars, Mattias, Elisabeth, Johanna, Judith och Susanna. Vi går vidare med Susanna som senare skulle bli Emilia Fredrika Wimans farmor.
1774
Susanna
–
Susanna Wiman (1774-18xx)
Susanna föddes i Lärbro socken den 29 november 1774. Hon var dotter till Mattias Olde och Magdalena Elisabeth Bacherus. Susanna gifte sig med Johannes Wiman som var coopvardie skeppare och paret bodde på Hultungs i Bunge, nära Fårö. Johannes och Susanna fick sonen Johan Matthias 17 augusti 1802.
1802
Johan
–
Johan Matthias Wiman (1802-1852)
Johan Matthias Wiman föddes i Hangvar socken vid Gotlands norra kust. Han gifte sig med Anna Ulrica Svensdotter Westergren. Hon var född i Visby den 22 maj, 1804. Hennes föräldrar hette Anna Ulrika Bom och Sven Westergren. Pappa Sven var hattmakare.
Johan Matthias var sjötullvaktmästare och paret fick fem barn. Johan Matthias dog 26 mars 1852 och Anna Ulrica dog någon gång mellan 1872 och 1877. Vi kommer följa dottern Emilia Fredrika som föddes den 12 januari 1838.
1838
Emilia Fredrika
–
Emilia Fredrika Wiman (1838-1879)
Emilia Fredrika Wiman föddes den 12 januari 1838 i Kappelshamn, Hangvars socken. Hon gifte sig med bryggaren Johan Petter Hagvall i Visby den 21 augusti 1864. Paret kom att lämna Gotland och drev efter en tid eget bryggeri i Västervik. De fick sju barn, John, Hilma, Dika, Pehr, Emil, Carl och Arthur. Emil utbildade sig till präst och skulle i sin släktforskning hitta vårt släktskap med kyrkoherden Niels Gardeus (1584-1661).
1871
Emil
–
Emil Hagwall (1871-1957)
Emil föddes i Sundsvall den 14 maj 1871. Han hade gott läshuvud, tog studenten i Västervik, läste teologi vid Lunds universitet och tog även en folkskolelärarexamen. Första maj 1900 gifte han sig med Ellen Rosén och tillsammans fick de tre barn, Erik (1901), Märta (1902) och Gunnar (1906). Emil var kyrkoherde i Gamleby men var också en aktiv föreningsmänniska som gillade släktforskning, matematik, körsång och trädgårdsodling. Läs mer om Emil.