hagwall.se

Arkitekt Martin Borgstedt (1860 1915)
Arkitekt Martin Borgstedt (1860-1915)

Om Martin Borgstedt

Dödsruna som infördes i Teknisk Tidskrift den 29 maj, 1915

Den 2 maj i år afled i sitt hem i Stockholm arkitekten Jakob Martin Borgstedt. Den närmaste dödsorsaken var hjärtförlamning, som oväntadt hastigt ändade en växlingsrik och arbetsfylld lefnadsbana.

Borgstedt var född 1860 i Hallingeberg i Småland och fick efter afslutade skolstudier sin yrkesutbildning i Tekniska Högskolan i Stockholm, från hvars fackskola för arkitektur han utexaminerades år 1884.

Efter några års praktik på olika arkitektkontor i Stockholm for han 1886 till Förenta Staterna, där han först arbetade inom sitt fack i Newark, N.J., och 1888 vann anställning hos den stora arkitektfirman George P. Post i New York, där han stannade till 1892. Under sin New Yorkstid var B. en af de mera aktiva ledamöterna i American Society of Swedish Engineers, i hvilken förening han fungerade såsom ”president” 1890-91.

År 1892 flyttade B. till San Francisco, där han hade ett eget arkitektkontor och ritade villor åt en del större byggnadsentreprenadfirmor. Emellertid lämnade han redan efter ett år det stora landet i Västern och återvände till hemlandet.

I Sverige fann hans förmåga så godt som omedelbar användning. Han blef 1893 assistent åt professor I. G. Clason vid Tekniska Högskolan, en lärarebefattning, som han upprätthöll till 1896. Samtidigt fästes han vid Teknisk Tidskrifts redaktion, inom hvilken han dels arbetade som arkitektredaktör inom Afdelningen för Byggnadskonst åren 1893-1900, till dess uppdelning skedde i Afdelningarna för Arkitektur och Dekorativ Konst samt för Väg- och Vattenbyggnadskonst, dels bestred befattningen som tidskriftens hufvudredaktör och redaktör för Allmänna Afdelningen 1894-1901.

Enligt då gällande organisation förenade han sin ställning i tidskriften med sekreterareskapet inom föreningens styrelse. Jämsides härmed bedref han egen arkitektverksamhet och uppgjorde sålunda bl.a. ritningen till nybyggnader för riksbankens afdelningskontor i Gäfle, Mariestad, Uppsala och Halmstad.

Han hyste ett livligt intresse för konstindustrien och uppträdde på detta område som en talangfull mönsterritare särskildt för metallarmatur, byggnadsbeslag och dylika produkter. Sedan han 1901 lämnat Teknologföreningens tjänst, sysselsatte han sig först med ledningen af några affärsföretag inom konstgjuteri- och belysningsarmaturbranscherna samt sedan dessa upphört med egen arkitekt- och affärsverksamhet, hvarunder han uppförde åtskilliga hyreshus på Norrmalm och i Vasastaden.

God stilist medarbetade han på senare år ofta i hufvudstadspressen, där man i aktuella byggnads- och stadsplanefrågor ofta såg inlägg och förslag, härrörande från hans penna.

Borgstedt var en man af själfständig och energisk karaktär, som från sina ungdomsår i Amerika behöll en god del ”go ahead” i sitt arbete och uppträdande. Bland de mera bemärkta tilldragelserna inom föreningslifvet under hans sekretariat må här blott erinras om 1897 års Teknikermöte under Stockholmsutställningen samt den stora stadgeändringsstridens inledande med 1898-99 års förslag om föreningens omorganisation till ”Svenska Ingenjör- och Arkitektföreningen” i samband med Andra sektionens upphörande och Första sektionens ombildning till en elevkår vid Tekniska Högskolan.

Såsom redaktör för Teknisk Tidskrift inledde Borgstedt en ny aera i tidskriftens tillvaro. Det torde nämligen ha varit B. som först mera målmedvetet anlade ekonomiska affärssynpunkter på driften av Teknisk Tidskrift. Han insåg till fullo Teknisk Tidskrifts möjligheter som annonsorgan och bidrog väsentligt till grundläggandet af den organisation af tidskriftens annonsväsende, som sedan utvecklat sig till en så betydelsefull faktor i tidskriftens och föreningens ekonomi. Borgstedts insats i tidskriftens utveckling blef därför af verkligt bestående värde för Svenska Teknologföreningen.

G. Holmberger

Läs mer