Johan Petter Hagvall

Johan Petter Hagvall föddes på gården Hagvards i Follingbo på Gotland den 13 oktober 1828. Föräldrarna var husbonden, kyrkvärden mm, Hans Joachimsson Hagvall och dennes hustru Margareta Helena (Greta-Lena) Pehrsdotter Gerete. Johan Petter var äldste son i en syskonskara på minst 11 barn.

När Johan Petter var 21 år började han på folkskoleseminariet i Visby och efter fyra terminer utexaminerades han i december 1851. Han fick antagligen inget arbete som skollärare utan återvände till gården i Follingbo. (När folkskolestadgan kom år 1842 skapades folkskoleseminarier i Stockholm och i alla stift, och ett stort antal folkskollärare utbildades. Redan efter några år hade alla Sveriges socknar en behörig lärare och arbetsmarknaden minskade drastiskt. 1862 skar man därför ner antalet seminarier till hälften).

Under den tid Johan Petter var åter på gården kom Juliana Dorothea Bäckström från Öja på södra Gotland till prästgården i Follingbo som piga, och antagligen var det då som Johan Petter och hon träffades för första gången.

År 1855 flyttade Johan Petter in till Visby och började arbeta som ”dräng” på Bayerska bryggeriet där. Efter två år flyttade han vidare till bryggaren Bohlin på Högbergsgatan 43 på Söder i Stockholm, där han stannade till 1860. Han arbetade som lärling i bryggeriet och senare som bryggeribokhållare.

År 1859 kom Juliana Dorothea till Stockholm för att arbeta som piga hos f d bankkamreren Carl Anders Hult med familj. I samma fastighet bodde Johan Petter redan!

Den 17 september 1860 föddes så en pojke i Maria Magdalena församling. Han var ”född av okända föräldrar”, modern uppgavs vara 25 år gammal. Pojken döptes den 20 september till Carl Johan Magnus, och vittnen vid dopet var bl a smeden Magnus Bäckström och snickargesällen L M Bäckström, Juliana Dorotheas far och bror.

Juliana Dorothea Bäckström flyttade strax efter Carl Johan Magnus’ födelse tillbaka till föräldrahemmet. Troligen tog Magnus Bäckström omgående med sig sin dotter och dotterns lille pojke hem till Öja. I husförhörslängden där står pojken sedan som Carl Johan Magnus Hagvall. Han kom att kallas John.

Läs vidare om familjefadern Johan Petter Hagvall.

Nästa avsnitt Tillbaka

 

Född:13 okt 1828
Död:26 okt 1878
 
Fader:
Hans Joachimsson
 
Moder:
Greta-Lena Pehrsdotter
 
Gift med:
Fredrika Wiman
 
Barn:
John1860
Hilma1865
Dika1866
Pehr1868
Emil1871
Carl1873
Arthur1877

Johan Petter Hagvall - familjefadern

Johan Petter flyttade i slutet av 1860 till Trollhättan där han verkade som bryggare. Två år senare flyttade han vidare till Vänersborg, och det är möjligt (men inte fullt klarlagt) att han där träffade den tio år yngre Fredrika Wiman.

Fredrika var också från Gotland, närmare bestämt från Hangvar, dotter till en sjötullvaktmästare och en hattmakardotter. Petter och Fredrika reste till Visby, där de vigdes den 21 augusti 1864. Petter kallade sig då bryggmästare.

Redan samma höst flyttade paret till Stockholm, där de bodde på Stora Badstugatan 45 (kv. Dragaren 2). Johan Petter var bryggmästare hos bryggaren Carl G Ritou, Stora Badstugatan 43 (kv. Dragaren 3). Ritou ägde också huset nr 45, där Johan Petter med familj bodde hyresfritt. Stora och Lilla Badstugatan sträckte sig längs nuvarande Sveavägen, i stort sett där trottoarerna ligger nu, och Dragaren låg alltså "mitt i" Sveavägen vid Handelshögskolan.

Om bryggeriet på Stora Badstugatan 45, bryggaren C.G. Ritou och om Johan Petter Hagvall sägs i Bring-Simonsson-Thuneus-Björklund: "Bidrag till Stockholms bryggeriers historia, del VII" (1964) p 246-247 bl. a.:

"Bägge fastigheterna ( dvs. Dragaren 2 och Dragaren 3) förvärvades 1864 av bryggaren C.G. Ritou, som året innan vunnit burskap. Han drev bryggeriet i nr 2 och övertog brännerirörelsen i nr 3 där Westin blev föreståndare mot en årslön av 5000 rdr rmt. I bryggeriet anställdes J.P. Hagvall som verkmästare (bryggmästare). Han skulle enligt anställningskontraktet "sköta brygderna, såväl de svenska som de bayerska och efterse mältningen, fatens iordningställande, hartsning och andra arbeten i bryggeriet". För detta skulle han ha 1000 rdr om året samt den bayerska jästen (till avsalu för egen räkning), husrum, tvätt och kost."

"Ritou råkade snart i ekonomiska svårigheter. Hans affärer med Westin som redan från början synes ha varit egendomliga, blev alltmer tilltrasslade, och Ritou blev tvungen att låna pengar till höger och vänster och t.o.m. av sin bryggmästare. Detta blev ohållbart och redan 1865 blev han försatt i konkurs."

Familjen, som då också omfattade Hilma Emilia Johanna, född den 10 april 1865, flyttade till Oxtorgsgatan 7 (kv. Uppvaktaren 5+9). Där bodde de återigen hyresfritt hos Johan Petters arbetsgivare Bryggaren J A Ortman, som drev Robham& Bomans Bayerska Bryggeri, Oxtorgsgatan 7. Uppvaktaren var beläget mellan Hötorgshallen och Malmskillnadsgatan, Oxtorgsgatan 7 låg "mitt i" Sveavägen. Om detta bryggeri har inget särskilt hittats med bäring på Johan Petter Hagvall.

År 1868 flyttade familjen till Sundsvall. Nu hade också Anna Helena Fredrika (Dika) och Pehr Viktor fötts, den 28 maj 1866 respektive den 25 juni 1868.

År 1869 förenades också Johan Petters tidigare son John med familjen. Han står i husförhörslängden hädanefter som fosterson. Han hade först tagits om hand av sin mor Dorotea Bäckström. När hon skulle ingå äktenskap kom han i stället till sin far.

Då John kom till Sundsvall rådde hungersnöd på Gotland, och till en början kräktes han upp den mat som styvmodern satte för honom - han var inte van vid annat än mycket mager kost. Det berättas för övrigt om John, att han vid ett tillfälle räddade sin styvsyster Dika från att drunkna.

Läs vidare om Johan Petter Hagvall som bryggare i Västervik.

Nästa avsnitt Tillbaka

 

Född:13 okt 1828
Död:26 okt 1878
 
Fader:
Hans Joachimsson
 
Moder:
Greta-Lena Pehrsdotter
 
Gift med:
Fredrika Wiman
 
Barn:
John1860
Hilma1865
Dika1866
Pehr1868
Emil1871
Carl1873
Arthur1877

Johan Petter Hagvall - bryggaren

När Petters mor Greta Lena Pehrsdotter dog 18 juni 1871 i Visby, reste han till begravningen och tog då vägen över Västervik, som hade god förbindelse med Gotland. Petter hörde talas om att Västerviks Bryggeribolag var till salu. Han besökte bryggeriet och såg att det hade framtidsmöjligheter. Detta var det äldsta bryggeriet i Västervik.

Det hela började med att färgaren Johan Sandberg kom till Västervik från Vadstena. Han drev först färgeri och trivdes så bra i Västervik att han lät sända efter sin hustru Gustava och sitt bohag från Vadstena. Färgeriet brann emellertid ned 1817, och Sandberg beslöt etablera sig som bryggare i stället. Han fick sin ansökan godkänd av bryggareämbetet och burskap i Västervik 1818. Tre år senare köpte han Södra kvarteret 47-48, Bryggaren 1. Det låg vid Kvarngatan mitt i staden strax norr om det som idag kallas Spötorget.

Här drevs nu bryggeriverksamhet med växande framgång ända till 1861, först av båda makarna Sandberg, från 1835 av fru Sandberg ensam, sedan hon fått skilsmässa detta år på grund av makens äktenskapliga snedsprång. Fru Sandberg samlade på sig en ansenlig förmögenhet. Hon fick svår reumatism under sina sista år, men dog inte av sjukdomen - utan mördades av en bryggeridräng som avskedats för fylleri! En stor del av förmögenheten hade fru Sandberg testamenterat till kungahuset!

Bryggeriet såldes 1862 på offentlig auktion för 10.000 riksdaler riksmynt till ett konsortium och ägdes från 1865 av sjökaptenen Johan Georg Lagus, hans svärson kapten Ludvig Egge och fabrikören J R Egge. Dessa genomförde en betydande modernisering av bryggeriet och rörelsen fortsatte att gå bra.

I juli 1871 såldes Västerviks Bryggeribolag för 30.000 kronor till Johan Petter Hagvall. Han flyttade till Västervik och Bryggerigården med sin familj den 3 oktober samma år.

Läs vidare om Hagvallska Bryggeriet.

Nästa avsnitt Tillbaka

 

Född:13 okt 1828
Död:26 okt 1878
 
Fader:
Hans Joachimsson
 
Moder:
Greta-Lena Pehrsdotter
 
Gift med:
Fredrika Wiman
 
Barn:
John1860
Hilma1865
Dika1866
Pehr1868
Emil1871
Carl1873
Arthur1877
Bryggeriet 1935

Hagvallska bryggeriet

Följande avsnitt är hämtat ur skriften "Aktiebolaget nya centralbryggeriet i Västervik, dess föregångare och konkurrenter genom tiderna" av Helge Åkerman, Linköping 1949. Ur denna skrift är också bilden ovan hämtad: bryggeriet som det såg ut 1935.

"Den som nu övertog bryggeriet var en fackman och det skulle snart visa sig ifråga om lönsamhet. Affären finansierades lånevägen. Själv hade han i kontanta tillgångar inte stort mer än 400 kronor - det var det belopp som var och en av de nio barnen Hagwall hade fått i morsarv.

Den 3 oktober 1871 kom han till Västervik och började sin korta men intensiva verksamhet här. Några förändringar ifråga om byggnaderna företog han ej, frånsett att han inrättade ett par gavelrum i stora boningshuset. Han hade dock stora planer på ombyggnad och modernisering och hade låtit uppgöra ritningar därtill som blev färdiga några dagar innan han sjuknade och dog.

Bryggeriets produkter förbättrades avsevärt och han kunde bjuda sina yrkesbröder en skarp konkurrens tack vare sina kvalitetsvaror som slog ut deras varor och kom deras rörelse att starkt gå tillbaka. Ljungdahlska bryggeriet, nu ägt av J. E. Bergqvist, försattes sedermera, 1879, i konkurs och det Engströmska bytte också ägare.

Särkilt lukrativ var ölförsäljningen till flottans fartyg som på somrarma hade sina övningar i Västerviks skärgård. En annan stor avnämare var framför allt arbetarna vid Gunnebo bruk. På 1870-talet hade detta järnbruk större arbetarestam än något annat bruk i Kalmar län. Arbetarna konsumerade mycket öl och dricka som Hagwall levererade.

Tyskarna Anton och Caspar Meijer, som var verkmästare i resp. valsverket och puddelverket, gjorde sig som återförsäljare av bryggeriprodukterna en nästan lika stor vinst som Hagwall själv. Anton Meijer hade nämligen fått den tyske disponentens tillstånd att öppna krog vid bruket och de arbetare som frekventerade krogen fick goda ackord, vilka Anton Meijer lyfte vid avlöningstillfällena såsom likvid för dryckesvarorna.

Gladhammars sockens taxeringsnämnd uppskattade Antons årliga inkomst av arbetet till 1.000 kronor men inkomsten av krogen till 1.200 kronor och det sistnämnda beloppet var utan gensägelse för litet.

Varorna kördes ut med två hästar och deras namn må nämnas här som exempel på Hagwalls humor. Den ena hästen, som var från en friherrlig herrgård, döptes till Baron och när ännu en anskaffades, en märr, fick den namnet Friherrinnan.

Ett år tjänade Hagwall 19.000 kronor, vilket på den tiden ansågs vara ett stort belopp för ett bryggeri i en stad av Västerviks storlek, och när han dog efterlämnade han 84.000 kronor. Det sades då om honom från trovärdigt håll att "hade han fått leva några år till hade han varit stadens rikaste karl".

Emellertid beskärdes det honom icke något långt liv. Han avled redan den 26 oktober 1878 i en ålder av 50 år och 12 dagar. Under sin korta Västervikstid hade han förskaffat sig ett gott anseende och deltog i det kommunalpolitiska livet, bl. a. såsom stadsfullmäktig.

Under Hagwalls sjukdom hade en bokhållare C. Hj. Wennerstrand skött affärerna och den 18-19-årige sonen Carl Johan såsom bryggmästare förestått bryggeriet. Dessa två flyttade emellertid från staden och bryggeriet 1879. Bryggeriets förre disponent Lagus tog såsom förmyndare för barnen hand om boet och utbjöd egendomen till försäljning genom annonser i orts- och huvudstadspressen.

I juli 1879 blev det sålt till handlanden och bagaren J. F. Piehl i Stockholm som inköpte det för sin son Christian Piehls räkning. Tillträdet skedde den 1 oktober 1879. Köpesumman var 45.000 kronor. Den hade alltså på åtta år stigit med 50 procent.

Bryggeriet skulle finnas kvar i åtminstone 70 år till."

Johan Petter dog alltså den 26 oktober 1878 efter en kort tids sjukdom. Döds-orsaken var tyfoidfeber och kronisk njurinflammation. Strax därefter insjuknade också hans hustru, och hon vårdades en kort tid på diakonissinrättningen i Stockholm, där hon sedan dog den 2 juli 1879. Under tiden i Västervik hade sönerna Carl Wilhelm och Hans Arthur fötts, den 28 juli 1873 respektive den 18 april 1877, så den efterlämnade barnaskaran var alltså 7 barn, varav endast fostersonen John hade lämnat barnaåren. John hade under en kort tid skött bryggeriet strax före och efter faderns död.

Bouppteckningen efter Johan Petter Hagvall visade på en ansenlig förmögenhet, 76 069,90 kr. Efter Emilia Fredrikas död förordnades sjökapten J G Lagus som förmyndare för de omyndiga barnen.

Bryggeriet utannonserades av Lagus bl a i Westerwiks Weckoblad den 5 juli 1879 (i samma nummer som innehöll minnesord över Emilia Fredrika Wiman).

Källa: Magnus Hagwall som medförfattare.

Tillbaka

 

Född:13 okt 1828
Död:26 okt 1878
 
Fader:
Hans Joachimsson
 
Moder:
Greta-Lena Pehrsdotter
 
Gift med:
Fredrika Wiman
 
Barn:
John1860
Hilma1865
Dika1866
Pehr1868
Emil1871
Carl1873
Arthur1877

Follingbo kyrka

Hans Joachimsson Hagvall

Enligt födelseboken i Follingbo föddes Hans den 14 augusti 1800. "Föddes Husbonden Joachim Hagvards och dess Hustrus Greta Larsdotters Gossebarn, som döptes i Kyrkan d 17 samma månad. Namn: Hans. Vittnen: Thomas Lillkallings, Olof Björklund, Pastorskan Broander bar barnet, Lars Hagvards hustru." (Follingbo C:2)

Av husförshörsboken framgår att Hans blev vaccinerad 1804 av doktor Witthoff. Födelsedatum anges dock till den 8 augusti 1800, vilket är felskrivet, eftersom födelseboken är mer tillförlitlig. (Follingbo AI:2)

Hans gifte sig den 26 oktober 1826 med Margareta Helena Pehrsdotter. Om detta antecknas i vigselboken för detta år: "Husbondesonen Ungkarlen Hans Joachimson Hagvards och Husbondedottren Pigan Margaretha Helena Pehrsdotter Gerete [vigdes] i Kyrkan. Lyst i Follingbo den 1, 8, 15/10. Detta brudpar begåfvades med en Bibel å Fruntimmers Bibelsällskapets vägnar i Stockholm." (Follingbo C:3 s 150)

Hans Hagvall övertog så småningom Hagvards som hemmansägare efter sin far Joachim. Follingbo socken ligger sydost om Visby. Befolkningen var 542 personer i socknen på omkring 1880 - gissningsvis cirka 400 personer när Hans föddes. "Marken temligen kuperad i v. och mellersta delen, der Follingbohöjden, en omkring 200 fot hög platå, utbreder sig." I socknen ligger Rosendal, "en af Gotlands vackraste herregårdar", till vilken byn Hagvards hörde med 1/8 mantal. (Geografiskt statistiskt handlexikon Rosenberg 1882)

Carl Alfred gifte sig och hade tre barn: Stafva 1863, som var fosterdotter, Johan 1867 och Carl 1868. Jacob Walfrid skall vara begravd i Västervik enligt en anteckning av Arthur Hagwall. Gustaf Vicktor dog i Chicago den 8 sep 1925 enligt en annan anteckning av Arthur Hagwall.

Hans var även kyrkvärd i Follingbo kyrka som ses på bilden ovan. Dessutom var han magasinsföreståndare.

Hans fick ett tragiskt slut. Så här skildras detta i kyrkboken:

"Den 25 maj (1859) påträffades Kyrkovärden och Magazinsföreståndarn Hans Hagwall död i en, nära gården belägen, ängsbrya. Några veckors svårt grubbel öfver bristande utvägar för lekamligt bestånd hade så beröfvat honom den lugna fattningen, att han i en förtviflans stund slöt sina dagar. Hans vandel hade varit stilla, fredlig och alltid oklanderlig; levnadsåldern 58 år 9 månader och 23 dagar. Obducerades den 28:de. Enligt Södra Häradsrättens den 14 juni gifna beslut vardt han den 19 samma månad ärligen begrafven." (Follingbo C3 sid 212)

 

Tillbaka


Född:14 aug 1800
Död:25 maj 1859
 
Fader:
Joachim Rasmusson
 
Moder:
Greta Larsdotter
 
Gift med:
Greta-Lena Pehrsdotter
 
Barn:
Johan Petter1828
Gustafva1830
Carl Alfred1832
Christina1834
Lars August1836
Anna Maria1838
Nicklas1840
Olof Theodor1842
Jacob Walfrid1845
Gustaf Vicktor1847

Follingbo kyrka

Greta-Lena Pehrsdotter

Greta-Lena föddes på gården Gerete som låg i Follingbo liksom Hagvards. "10 december 1805. Föddes Per Olsson Geretes och dess hustrus Margareta Olofsdotters flickebarn, som döptes i kyrkan den 15 samma månad. Namn: Margareta Helena." (Follingbo C:3 s 211)

Greta-Lena gifte sig den 26 oktober 1826 med Hans Joachimsson Hagvall, som år 1830 blivit husbonde på Hagvards efter sin far Joachim Hagvall. "26 oktober 1826. Husbondesonen, Ungkarlen Hans Joachimson Hagvards och Husbondedottren Pigan Margaretha Helena Pehrsdotter Gerete [vigdes] i Kyrkan. Lyst i Follingbo den 1, 8, 15/10. Detta brudpar begåfvades med en Bibel å Fruntimmers Bibelsällskapets vägnar i Stockholm." (Follingbo C:3 s 150)

Greta-Lena och Hans fick tio barn. Den äldste sonen Johan Petter lämnade så småningom gården för att bli bryggare på fastlandet. Det blev därför den näst äldste sonen Carl Alfred som blev husbonde 1859 efter faderns död. Greta-Lena bodde kvar till sin död den 18 juni 1871. (Follingbo AI:6 s 183) Enligt Hallgren, Gotländska släkter, dog Greta-Lena i lunginflammation.

 

Tillbaka


Född:10 dec 1805
Död:18 jun 1871
 
Fader:
Pehr Olsson
 
Moder:
Greta Olofsdotter
 
Gift med:
Hans Joachimsson Hagvall
 
Barn:
Johan Petter1828
Gustafva1830
Carl Alfred1832
Christina1834
Lars August1836
Anna Maria1838
Nicklas1840
Olof Theodor1842
Jacob Walfrid1845
Gustaf Vicktor1847

Gården Hagvards

Joachim Rasmusson Hagvall

Det var Joachim som först antog namnet Hagvall för sig och sina barn efter gården Hagvards (bilden ovan), som han själv byggt och där han blev hemmansägare.

Joachim gifte sig 1797 med Greta Larsdotter, liksom han själv född på Svenskens i Endre.

Äldste sonen Hans tog över efter fadern på Hagvards. Den andre sonen, Lars, blev hemmansägare på Kallings i Follingbo. Han gifte sig 1830 med Anna Hellena Olofsdotter, född i Follingbo 1809, död 1893. Hon var dotter till nämndemannen Olof Claesson, Klinte, och Brita Lisa Larsdotter.

Lars och Anna Hellenas barn var Margaretha Hellena 1833, Lars 1840 och Anna 1843. Lars blev hemmansägare vid Gerete i Follingbo. Han gifte sig nämligen med Anna Lovisa Hellena Ekedahl, född 1842, dotter till husbonden Petter Ekedahl och Ulrica Lovisa Detlofsdotter i Gerete. Lars och Anna Lovisa fick i sin tur barnen Manda 1865, Hilda 1868 och tvillingarna Emma och Johan (Emrick) 1878. Lars dog tidigt, 20 mars 1844.

Utöver de fyra barnen med Greta Larsdotter fick Joachim också sonen Johan Fredrick med Anna Cajsa Lindström från Visby som tjänade som piga hos honom. Johan Fredrick gifte sig i Follingbo 1846 med änkan efter sin fosterbror Lars, Anna Hellena Olofsdotter. Med Johan Fredrick fick Anna Hellena ytterligare två barn: Johan Nicklas 1847 och Olof Hjalmar 1849. Johan Nicklas gifte sig och fick tre barn: Nicklas Bernhard Arvid 1875, Anna 1882 och August 1884.

Källa: Hallgren, Gotländska släkter

 

Tillbaka


Född:22 sep 1766
Död:9 dec 1840
 
Fader:
Rasmus Rasmusson
 
Moder:
Maria Jochimsdotter
 
Gift med:
Greta Larsdotter
 
Barn:
Hans1800
Lars1803
Greta Maja1808
Brita Cajsa1812
Johan Fredrick1820

Endre kyrka

Greta Larsdotter

Greta flyttade 1790 från Svenskens i Endre till Follingbo. Hon gifte sig där 2 nov 1797 med Joachim Rasmusson Hagvall, kanske i Endre kyrka som bilden visar.

Källa: Hallgren, Gotländska släkter

 

Född:20 okt 1772
Död:29 okt 1838
 
Fader:
Lars Christensson
 
Moder:
Margaretha Israelsdotter
 
Gift med:
Joachim Rasmusson Hagvall
 
Barn:
Hans1800
Lars1803
Greta Maja1808
Brita Cajsa1812
Johan Fredrick1820

Follingbo kyrka

Pehr Olsson

Pehr var husbonde på Gerete i Follingbo. Gården låg "vid kyrkan nära jernvägen" enligt Rosenberg, som kallar den Gjereta. Hagvards låg enligt samma källa "vid kyrkan". Det var därför lätt för Pehrs dotter Greta-Lena och sonen Hans på Hagvards att få en kontakt som småningom ledde till äktenskap.

Källa: Hallgren

 



Född:14 okt 1777
Död:18 jan 1839
 
Fader:
Olof Pehrsson
 
Moder:
Christina Jacobsdotter
 
Gift med:
Greta Olofsdotter
 
Barn:
Greta-Lena1805

Ekeby kyrka

Greta Olofsdotter

Greta var född i Smide i Ekeby socken, som låg intill Endre och Follingbo. Hon gifte sig den 13 oktober 1801 med Pehr Olsson, som var husbonde på Gerete i Follingbo. Troligen gifte sig Gretas föräldrar den 17 oktober 1773.

Källa: Hallgren

 



Född:9 jan 1781
Död:26 feb 1852
 
Fader:
Olof Jacobsson
 
Moder:
Margareta Jacobsdotter
 
Gift med:
Pehr Olsson
 
Barn:
Greta-Lena1805

Endre kyrka

Rasmus Rasmusson

Liksom sin bror Israel blev Rasmus hemmansägare - och på nästan samma sätt! Båda bröderna växte upp på St. Hulte där Israel föddes 1711 och Rasmus 1718. Israel gifte sig 1733 med Brita Jacobsdotter från Svenskens i Endre, samma socken där St. Hulte låg. På detta sätt kom Israel att bli hemmansägare vid Svenskens. 1745 gifte sig Rasmus med en sju år äldre syster till Israels hustru, Elsa Margaretha Jacobsdotter. Även Rasmus flyttade till Svenskens och verkar också ha blivit hemmansägare där, kanske efter en delning av gården. Vad som hände med St.Hulte är ännu oklart, men det är möjligt att det övertogs av Hans Jacosson, som gifte sig med Israels och Rasmus' äldre syster Catarina.

Elsa Margaretha var född 3 sep 1722. Hon fick inte leva mer än 37 år, till 17 nov 1759, men hann under denna tid föda sju barn åt Rasmus.

Deras förstfödde, Jacob, gifte sig 1770 med Margaretha Jacobsdotter från Endre och de fick fyra barn. Det första, Maria, föddes 1772 men dog redan före ettårsdagen. Det andra, Rasmus, föddes 1774 men dog efter sex månader i rödsot. De båda följande barnen, Jacob 1777 och Margaretha 1779, dog tillsammans med bägge föräldrarna i rödsot 1779!

Om Rasmus och Elsa Margarethas övriga barn vet vi bara att Israel flyttade till Visby vid 21 års älder, att Johannes dog när han var 25 år, att Olof dog före ett års ålder och att den andre Olof levde som ungkarl tills han dog 55 år gammal.

När Elsa Margaretha dog var Rasmus 41 år. Efter drygt ett år, 15 jan 1761, gifte han om sig med Maria Jochimsdotter, född 1725 i Vestkinde och död 5 apr 1812 i Endre. Hon överlevde alltså sin man med 45 år. Under deras sju år långa äktenskap föddes två barn, Andreas och Joachim.

Andreas kallade sig Andreas Erasmusson Hultström. Han var först en tid sjöman men blev sedermera skolmästare i Endre. Han gifte sig vid 33 års ålder med Christina Eliedotter från Enbjenne i Barlingbo, född 1765 och alltså 30 år när de gifte sig. Första barnet, Olof 1795, dog vid födelsen. Om det andra barnet, Christina Catarina, vet vi ingenting mer än namnet. Det tredje barnet föddes aldrig och modern dog i barnsäng 1798.

I slutet av samma år gifte Andreas om sig med Maria Hansdotter från Stor Fjälls. Hon var född i Endre 29 jan 1765 av Hans Claesson och Maria Rasmusdotter, Stor Fjälls, död 15 jul 1834. De fick först ett barn 3 nov 1799, som hann döpas till Johannes innan han dog femton dagar efter födseln. Ännu ett barn, Andreas , född 20 nov 1800, blev torpare vid Stenstu i Endre och kallade sig också Hultström. Denne son gifte sig 1831 med pigan Elisabeth Nygren, och de fick barnen Johan Adolf 1822, Anna Maria Elisabeth 1834 och Antoinetta Christina Carolina 1841.

Den 21 dec 1800 hittades Anders Erasmusson Hultström "liggande död uti en äng".

Så fick Rasmus och Maria slutligen Joachim 1766. Rasmus var då 48 år och Maria var 41 år. Rasmus dog året därpå. Joachim skulle visa sig vara en stark person, som förde släkten vidare mot ljusare tider. Han är definitivt värd sin egen sida!

Källa: Hallgren, Gotländska släkter

 

Tillbaka


Född:21 apr 1718
Död:16 nov 1767
 
Fader:
Rasmus Olofsson
 
Moder:
Margareta Israelsdotter
 
Gift med:
Elsa M Jacobsd:r 1745
Maria Jochimsd:r 1761
 
Barn:
Jacob1746
Israel1748
Rasmus1750
Johannes1752
Olof1754
Catarina1755
Olof1758
Andreas1762
Joachim1766

Endre kyrka

Rasmus Olofsson

Rasmus kallades för danneman, ett uttryck som användes i betydelsen hedersman, ärlig man, allmogeman med mera, tydligen för att beteckna en karl man kunde lita på. Vid bröllop kunde man utbringa "dannemansskålar".

Rasmus gifte sig med den 15 år yngre Margaretha Israelsdotter, som kom från L:a Hulte.

Deras första barn, Catarina, fick ett kort liv, endast 30 år. Hon hann dock med att gifta sig med Hans Jacobsson från Orleifs i Alskog, född 1705 coh död 1785. Några barn fick de inte. Catarina dog 1736.

Det andra barnet, Olof, tituleras artillerihantlangare. Beteckningen artillerihantlangare finns i rullorna på krigsarkivet och det står klart att det  i äldre tid var beteckningen på en obefordrad menig - nutida titulatur är väl artillerist. Olof gifte sig i Endre 1737 med Gertrud Jönsdotter, född 1714 och död 1790. De fick tre barn: Israel 1739, Margaretha 1742 och Catarina 1745. Efter Gertruds död försvinner familjen från Endre.

Tredje barnet, Israel, gifte sig 1733 med Brita Jacobsdotter i Svenskens och blev hemmansägare där. Brita var dotter till Jacob Rasmusson och Margaretha Olofsdotter på Svenskens. Brita levde mellan 1715 och 1791. Israel och Brita fick endast en dotter Margaretha Israelsdotter 1739. Hon hade alltså samma namn som sin farmor! Israel dog vid Svenskens 28 april 1772. Dottern Margaretha gifte sig i Endre 1758 med Lars Christensson från L:a Råby i Hejdeby, född 1733 och död 1803. Dessa två tycks bland annat ha fått en dotter Greta 1772, som 1797 gifte sig med Joachim Rasmusson. Denne var alltså brorson till hennes morfar! Eller med andra ord kusin till hennes mor...

Om det fjärde barnet, Baltzar, berättas att han "var mycket enfaldig och stupid samt kunde ingenting lära". Han dog ogift 1755.

Till sist föddes Rasmus, som skulle bli min farfars farfars farfar. Om honom berättas på hans egen sida.

Källa: Hallgren, Gotländska släkter och Lars Malmberg

 

Tillbaka


Född:1669
Död:5 apr 1743
 
Fader:
Olof Jeronimusson
 
Moder:
Okänd
 
Gift med:
Margareta Israelsdotter
 
Barn:
Catarina1706
Olof1709
Israel1711
Baltzar1714
Rasmus1718

Endre kyrka

Margareta Israelsdotter

Margareta föddes i Lilla Hulte i Endre församling och dog också där. Hon var dotter till lantgevaldigern eller länsman Israel Hageltorn och Brita Åkerman Andersdotter som dog 23 juli 1721.

Margareta flyttade tydligen tillbaka till Lilla Hulte någon gång efter Rasmus' död.

Källa: Hallgren, Gotländska släkter

 

Född:1684
Död:10 apr 1760
 
Fader:
Israel Hageltorn
 
Moder:
Brita Andersd:r Åkerman
 
Gift med:
Rasmus Olofsson
 
Barn:
Catarina1706
Olof1709
Israel1711
Baltzar1714
Rasmus1718

Visby domkyrka

Olof Jeronimusson

Både födelse- och dödsår är okända, liksom födelseort, som dock på vissa grunder kan förmodas ha varit Visby. Tydligt är att Olof Jeronimusson var född under 1600-talets första hälft, möjligen strax i närheten av halvsekelskiftet.

Det finns en del intressant information om denne som är den hittills äldste kände medlemmen av släkten.

Följande text är i stort sett direkt nedskriven från ett original från Wilhelm Hagwall, Olofs sonsons sonsons sonsons son.

År 1683 den 12 februari utfärdades ett köpebrev av Nils, Norbys i Hejdeby, som "säljer halva Stora Hulte i Endre ting, 6 marklej jord, vilken gård han köpt av Peder Jacobson (som i sin tur fått den efter sina föräldrar) för 70 Daler, till Olof Jeronimusson, för samma summa". Olof hade då bott en del år på Stora Hulte, ev. ägde han redan förut den andra hälften.

Olof Jeronimusson hade en bror, Albrecht Hieronimisson (den avvikande stavningen av namnet spelar ingen roll, präster i olika församlingar stavade efter olika principer). Albrecht köpte den 23 februari 1662 Stora Hästnäs gård i Visby socken för 80("firesindz tiffue") Daler. Albrecht levde ännu på 1690-talet.

Olof Jeronimusson var med och stod fadder, då Albrechts äldste son Jeronimus Albrechtson döptes den 30 november 1664.

På 1670-talet fanns i Visby en Jörgen Jeronimijson, gift med Margaretha Madtzdotter. Det ligger nära till hands att förmoda att han var bror till de två ovannämnda. Man kan då våga gissa, att alla tre var födda i Visby och söner till någon företagare. Vid faderns död har en av dem övertagit rörelsen och de andra fått ut sitt arv i reda pengar, som satt dem i stånd att köpa jordbruk. De tycks ha varit rätt förmögna - köpeskillingarna representerade på den tiden rätt mycket pengar.

Källa: Wilhelm Hagwall

 

Tillbaka


Född:ca 1640
Död:Okänt
 
Fader:
Okänd
 
Moder:
Okänd
 
Gift med:
Okänd
 
Barn:
Rasmus1669

Follingbo kyrka

Olof Pehrsson

Olof var husbonde på Gerete i Follingbo.

Källa: Hallgren

 



Född:13 mar 1747
Död:1809
 
Fader:
Pehr från Gerete
 
Moder:
Margareta Olofsdotter
 
Gift med:
Christina Jacobsd:r
 
Barn:
Pehr Olsson1777

Dalhems kyrka

Christina Jacobsdotter

Christina var född i Dalhem några mil sydost om Follingbo. Hon gifte sig 1775 med Olof Pehrsson, husbonde på gården Gerete i Follingbo.

Källa: Hallgren

 



Född:24 nov 1754
Död:8 okt 1809
 
Fader:
Jacob från Stenstugu
 
Moder:
Okänd
 
Gift med:
Olof Pehrsson
 
Barn:
Pehr Olsson1777

Personindex

Johan Petter Hagvalls förfäder

Klicka på namnet för att komma till en persons egen hemsida!

NamnFöddDöd
Hagvall, Hans Joachimsson18001859
Hagvall, Joachim Rasmusson17661840
Hagvall, Johan Petter18281878
Israelsdotter, Margsareta16841760
Jacobsdotter, Christina17541809
Jeronimusson, Olof1640Okänt
Larsdotter, Greta17721838
Olofsdotter, Greta17811852
Olofsson, Rasmus16691743
Olsson, Pehr17771839
Pehrsdotter, Greta-Lena18051871
Pehrsson, Olof17471809
Rasmusson, Rasmus17181767

Välj släktgren här:

Johan Petter Hagvall
Emilia Fredrika Wiman
John Hagvall
Pehr Hagwall
Emil Hagwall
Carl Hagwall
Arthur Hagwall